Nobels fredspris till Tunisien

bild(1)Mer specifikt, till kvartetten för nationell dialog i Tunisien. Dagen för tillkännagivandet blev intensiv med mycket rapportering och intervjuer, för SR, SVT och SvD.

Mannen på bilden är Mouldi Jendoubi, biträdande generalsekreterare för UGTT, en av pristagarna. Han sken upp när jag sa att jag jobbade för Sveriges Radio och lät mig sitta ner och prata med honom en stund på hans kontor i centrala Tunis, ett par timmar efter tillkännagivandet. Här är inslaget för Ekot.

Och här är några andra bitar ur fredspris-rapporteringen:

http://sverigesradio.se/sida/gruppsida.aspx?programid=3304&grupp=9147&artikel=6274933

http://www.svd.se/kvartett-som-vakar-over-skor-demokrati

http://www.svt.se/nyheter/nobels-fredspris-tilldelas-1

http://www.svt.se/nyheter/utrikes/article4100949.svt

http://www.sydsvenskan.se/varlden/i-dag-avslojas-fredsprisvinnaren/

“Det här är vår tid” prisnominerad!

“Juryn för Wendelapriset 2015 har under våren gått igenom 43 förslag på kandidater till Wendelapriset för bästa socialreportage som kommer att delas ut 6 september 2015 i Wendela Hebbes Hus i Södertälje. Av dessa nominerar nu juryn tio reportage som kommer att tävla om prissumman 50.000 kr som antingen delas ut i sin helhet eller delas av flera. Priset delas ut för åttonde året i rad av föreningen Wendelas Vänner.”

mer information >

Berättelser från Afrikas norra rand

foto Augustin zarzis migration

Antalet migranter som dör under båtresan till Medelhavet är fler i år än någonsin tidigare, enligt siffror från IOM. Nära 80 000 migranter har tagit sig till Europa på illegal väg i år. Tusentals väntar fortfarande på den nordafrikanska sidan av havet. Samtidigt blir tillvaron i Libyen allt svårare, något som påverkar Libyens lilla grannland Tunisien. Fotot ovan är från Zarzis i södra Tunisien, nära Libyen. Männen på bilden är några av hundratals migranter som kommit dit av olyckshändelse i år. Libyens instabilitet påverkar också det land som nu ses allt mer som regionens stabila jätte – Marocko. De senaste veckorna har jag varit runt i Tunisien och Marocko för Sveriges Radio och träffat många av människorna – vuxna, barn, män, kvinnor – som sitter fast på mitten. Personer som av en eller annan anledning lämnat sitt hemland söder om Sahara, som siktat på Europa men inte kommit till andra sidan Medelhavet. Inte än, men jag ska dit, har vissa sagt. Jag vågar inte ta båtresan utan försöker stanna i Nordafrika, har andra sagt. Jag ger upp och åker hem, har ytterligare andra sagt. Eller, jag ger inte upp, men jag åker hem, för att sedan försöka ge mig av igen.

Här är delar av min rapportering:

Om Marockos nya migrationspolitik: http://sverigesradio.se/sida/gruppsida.aspx?programid=1637&grupp=6362

Om migranter som av olyckshändelse hamnar i södra Tunisien: http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=1650&artikel=6154375

http://sverigesradio.se/sida/gruppsida.aspx?programid=1300&grupp=9147

http://sverigesradio.se/sida/gruppsida.aspx?programid=1300&grupp=9147&artikel=6156331

http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=1650&artikel=6156368

Historier från Tanger

bild

Staden Tanger i Marocko, en av Afrikas nordligaste punkter och för många migranter sista anhalt före Europa. Från torget där bilden tagits syns Spanien, drygt en mil bort. Med den här bilden på näthinnan skrev jag krönikan om migration som fick avsluta Kulturradions programserie “Var slutar friheten?”. Här kan man lyssna på avsnitt 5:

http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/546500?programid=4752

Snart finns också flera reportage från Tanger att höra i Sveriges Radios Studio Ett och P1-morgon. Uppdatering kommer.